Privat kommunikation – 2 dagar återstår.
I övermorgon kopplas ju kablarna in till svenska statens avlyssningscentral FRA. Som alla vet ska en kopia av all privat kommunikation ledas in till FRA för analys så att de kan skydda svensk trupp från hemmagjorda bomber i Afganistan.
Men vad jag funderar över är betydelsen i ett större perspektiv. Vad innebär det för samhället i stort? Större företag lägger om sin IT-infrastruktur så att företagsmailen inte ska bli lovligt byte för FRA. Norge vill se över sina kopplingar med omvärlden för att se till så att FRA inte får händerna på sina medborgares trafik. I diskussionsgrupper världen över (tyvärr, är det inte bara aktuellt i Sverige) diskuteras kryptering och anonyma nätverk dels för att hålla sin privata korrenspondens just privat, och dels för att undvika att hamna i musikbranschens utpressningsregister.
Vi har alltså hamnat i en situation där samhället medborgare och företag aktivt motarbetar lagstiftningen. Man kan undra hur en sådan situation överhuvudtaget kan uppstå i ett demokratiskt samhälle.
Är det fortfarande ett demokratiskt samhälle när lagstiftarnas beslut inte är förankrade hos befolkningen?
Är det i ett demokratiskt samhälle godtagbart att staten har tillgång till medborgarnas privata korrenspondens?
Vart leder den väg vi slagit in på?
(Not: Alla operatörer är skyldiga att skicka en kopia av samtlig trafik till FRA. Sedan ska det göras ett begränsat urval genom en komplicerad process där ingen har någon insyn. Mer info om lagen kan du hitta hos Frapedia)
