NaN

Jag tror det börjar bli dags att göra ren plattan på kaffebryggaren.  Det är en tanke som väcktes hos mig alldeles precis nyss, då jag först  fick bända loss kaffekannan, innan jag kunde fylla min kopp med nybryggt java.  Kaffet i sig  var dock inget större fel på.

I morse plågade jag mig upp ur sängen extra tidigt för att hinna en vända på gymmet före jobbet.  Eftersom jag faktiskt lyckades pallra mig upp i tid var följdaktligen min chaufför 25 minuter sen istället. Den lymmeln!  Vi hann dock med ett hyfsat pass.  Tillräckligt för att få musklerna att kännas som skakig brylépudding så här i början på karriären. (Det innebär antagligen en högst blygsam insats för en normaltränad person)

Hann också med en till skridskorunda på mälarisen under lunchen. Det börjar nog gå lite lättare nu.  Är inte fullt så slut som tidigare när jag kommer tillbaks.  Snart får jag nog börja titulera mig frisksportare om det fortsätter så här.

Dessutom har jag hittat ett utmärkt tillfälle att använda mina coola softshellbrallor som jag köpte i somras.

Till min stora glädje fanns också min egenhändigt inhandlade mjölk kvar när jag skulle inta lunchkrubbet.  Det verkar som att de förbannelser jag lagt över den, och sedan informerat om via käcka post-it lappar på mjölkpaketen ,  faktiskt hindrat  mina kollegor från att dricka upp den.

Dojo:  Jag tyckte att jag börjat förstå filosofin, bakom toolkitet och Dojo-API:erna, och försökte gå på intuition igår. Jag förutsatte således att jag kunde tillräckligt mycket  för att inte behöva slå upp allt.  Det var visserligen ytterligt lärorikt, men inte så himla effektivt eller kul att felsöka efteråt. Jag fick kapitulera efter en stund, rulla tillbaks  allt jag gjort, konsultera dokumentationen,  för att sedan ägna mig åt att  ”göra om, göra rätt” en stund.

You live.  -You learn.  Som en viss vis  sångerska sjöng en gång i tiden.

Ett litet inlägg angående debatten om att ta betalt  för preparerade skidspår. I argumentationen hävdas det att kostnaden måste betalas på något sätt och tydligen då genom direkt verkan. D v s skidturisterna ska tvingas betala en avgift för att få begagna spåret, eller åka bredvid. Det verkar inte ha fallit någon in att spåren från början kom till som en service för att locka fler att komma och kunna erbjuda alternativa aktiviteter till de som inte ville åka utför. Genom att på så sätt kunna locka till sig hela familjer och kunna erbjuda en portfölj som passar för alla har man ju faktiskt redan kunnat räkna hem pengarna genom fler bokningar, högre priser och mer gäster. I sin tur får kommunerna inkomster genom högre försäljning i affärer, fler arbetstillfällen och så vidare. Även om sambandet inte är direkt, så finns det ändå där. Jag tycker det är fult av kommunen att helt lyckas förbise det mervärde som den ökade turismen innebär för alla i de berörda bygderna och jag anser det för sannolikt att turisterna har betalt för preparerade spår på turistorter många gånger om innan de beger sig hemåt.

Vad vore nu t ex. Mora utan preparerade skidspår? Jag skulle vilja se vad som händer med turistströmmen vintertid om de helt enkelt lät bli att preparera spåren annat än vid Vasaloppet. Skulle kommunen spara, eller förlora pengar i ett större perspektiv då?

I fallet Mora är det snarast gnidet att begära betalt för något som redan nu genererar större delen av vinterturismens intäkter. Preparerade spår i Mora är en tillgång, inte en kostnad.

Idag efter min lunchrunda på skridskobanan i Sigtuna kom ett par turister, utbytesstudenter från italien respektive tyskland, och undrade vart man kunde hyra skridskor någonstans. Tyvärr kunde jag bara upplysa dem om att det saknas en sådan inrättning, för att sedan bli tvungen att betrakta två väldigt besvikna anleten. Men, nu hade jag ju ett par extra skridskor till hands på kontoret, så jag erbjöd mig att låna ut skridskor till dem båda två, vilket de accepterade med glädje. Lite orolig var jag dock att det skulle bli sista gången jag såg dem, men efter ett par timmar knackade två nöjda turister på dörren till kontoret med skridskorna i handen. Lite kul var särskilt att det var första gången på is för, den på Sicilien hemmahörande, studenten. Lite Bambivarning på de första skären, men det såg fort stabilare ut.

Le Sommeil - Salvadore Dáli (Lånad från www.wallpapers-free.org)

Jag har haft sömnproblem den senaste tiden som yttrat sig genom att jag helt enkelt inte kunnat somna. Det verkar som att det kulminerade förra helgen då jag bara sov 5-6 timmar på tre nätter. Men jag har dragits med problemen under hela hösten. Inte lika extremt som förra helgen men tillräckligt för att få mig att vara mer eller mindre konstant utmattad. Därför har det heller inte blivit så mycket socialt liv,  bloggande eller programmerande som jag skulle önskat. Jag har helt enkelt inte orkat mer än att ta mig upp och pallra mig iväg till jobbet för att komma hem som en urlakad disktrasa.

Men, även om det är för tidigt för några slutsatser, verkar jag ha hitta lösningen på problemet. Det har för min del varit en stillasittande höst utan några direkt fysiska ansträngningar, i alla fall inget regelbundet.

Jag spände ju på mig långfärdskidor förra veckan och samlade ihop ett par mil. Och veckan som just gått har jag skramlat ihop ca 4 mil på skridskor genom att åka den upplogade banan utanför kontoret varje dag. Jag misstänker att det kan finnas ett samband med att jag lyckats sova, i alla fall minst sex timmar, de senaste nätterna. Det var länge sedan jag sov gott så många nätter i rad. Även om jag fortfarande inte är i riktigt i form, inbillar jag mig att jag mår något lite bättre för varje natt som går nu.

Man ska ju inte ropa hej förrän man ramlat i bäcken, men jag känner mig klart hoppfull om att jag hittat ett sätt att råda bot på dåliga nätter och på den orkeslöshet som infinner sig när de dåliga nätterna tar över ens tillvaro.

Ännu en dag i vinterparadiset. Har äntligen kommit igång med lite vinteraktiviteter. Den senaste veckan har jag hunnit med 25 km i skidspåret och 15 km skridskor. Hösten startade med en seg influensa som tog nästan fyra veckor att bli av med och kom aldrig igång med någon träning efter det. Nu när snön kom blev det omöjligt att fortsätta hålla sig still. Känns  väldigt fint att vara i farten igen Jag har ju förmånen att jobba 50 m från den upplogade skridskorundan på mälaren i Sigtuna. Så det är bara att snöra på sig skridskorna och jaga upp aptiten på skridskovis.

Holmen mitt i skridskobanan

Det känns som att glida fram i en saga när träden är täckta av tjocka frostlager och allting gnistrar runt omkring.

Vinterskrudat Sigtuna

Det känns nästan underligt att se fåglar när det är -10 ute och allt täckt av snö och frost. Även om det bara är skräniga kajor.

Kajor över stadshotellet

Ser fram mot en ny skridskorunda i morgon och i helgen åker skidorna fram igen. Det är inte alls så dumt med vinter som det sägs!